Hej. Ganska ointressant dag till att börja med. Träning på förmiddagen. Sedan en snabb vända på jobb. Bara för att komma hem till tvätten. Nåja. Kvällen var mycket trevlig. Michelle hade fixat biljetter till Andrew Lloyd Webber's Jesus Christ Superstar, med Ola Salo i huvudrollen. Ola har översatt den engelska texten till svenska. Har aldrig tyckt att Ola varit någon grym sångare. Däremot har han en utstrålning som är fantastisk, och det är väl viktigare än sången när man är frontfigur i ett rockband(the ark). I kväll fick han dock stå åt sidan för Patrik Martinsson som spelade Judas. Jisses. Enligt mig var han musikalens stora stjärna. Cool röst. Fantastisk utstrålning.
Som föreställning får den högsta betyg av mig. Bra musik, bra bakgrundskör, högt tempo och snygg koreografi.
Till Michael som undrade. När jag i förra texten skrev att jag drar ner på tempot menade jag att jag låter motståndaren sätta fart på bollen. Detta betyder inte att jag inte kan ta ett steg upp i T och ta bollen tidigt. Jag ger honom bara lösa bollar att arbeta med. Det gör det svårare för honom att styra spelet. Det är lättare att slå ett bra slag om du har hjälp av kraften från motståndarens slag.
När jag annars pratar om att sänka tempot menar jag att jag slår det slag som gör att jag hinner tillbaka till T-punkten när jag är under press. Detta görs lättast genom att öppna upp racketen och lyfta bollen till de bakre hörnen. Fokusera på att slå igenom slaget. Använd inte handleden när du lobbar.
Andra bra knep att ta till när du är trött är: knyt skorna löst så att skosnörena går upp hela tiden.
Snacka långsamt, eller stamma ala' Boklöv när du diskuterar ett domslut med domaren.
ha det bra så länge.
Fred
Ola
tisdag 28 oktober 2008
måndag 27 oktober 2008
Hur gick träningen grabbar?
Hallå igen. Ett tag sedan sist. Kommer inte skriva varje dag såvida inget intressant händer.
Spelade stegmatch i lördags mot Jocke"expresståget"Larsson. Jocke är fysiskt stark. Det han skulle behöva förbättra är spelet i lägre tempo. Han blir en aning konfunderad när man drar ner på tempot. Första game var han steget före mig hela tiden. Tur för mig fick jag honom att jobba väldigt mycket för varje poäng. Gamet till Jocke 11-6. Andra game startade i högt tempo. Jag försökte fokusera på att slå ännu djupare i de bakre hörnen, samt att attackera genom att ideligen byta tempo. Ju längre gamet led desto tröttare blev Jocke. Nu var han fast i de bakre hörnen och jag kunde välja när jag ville spela fram honom. Gamet till mig 11-8. Tredje game började även det i högt tempo. Men nu tröttnade Jocke ganska tidigt, och han gav mer eller mindre upp när jag tog en 4-0 ledning. 11-4 till Ola. Fjärde game och jag ville ta kontrollen i början av gamet. Det blev tvärtom. Jocke spelade tajt och tog ledningen 2-0. Sedan följde några tunga rallies och jag hade turen att komma vinnande ur dem. Jocke fick jobba kopiöst och han vek ner sig före mig, puh. Gamet till mig 11-6. I och med denna vinst vann jag pool 2 i stegen och avancerar nu upp till "finpoolen", nr. 1. Vill tacka Bische för förtroende att börja i 2:an. Jag menar, man hade kunnat bli placerad i 8:an.
Dagen efter körde Jocke och jag ett slagträningspass. Jag hann dock med ett 35 min. långt fyspass innan. Slagträningspasset avslutades med pressure game. En spelare jobbar och skall slå allt till ett av hörnen. Vi körde 2min. per ruta och vi körde två rutor var innan vi bytte. Tung övning, men bra.
Jag skulle berätta lite om hur man coachar och tränar ett lag under ett JVM. Sooo here we go.
Detta utspelar sig under det redan nämnda JVM i Hong Kong 1992. Vår landslagsledare, vi kan kalla honom Anders, var väldigt imponerad av Australiensarna, då de hade en legend (Ken Hiscoe) som coach. Anders tittade hellre på dem än på oss under träningarna, om han nu ens var på plats. Det hände mer än en gång att Anders bokade träningsbanor till oss kl. 08:00. Själv gled han in vid 09:15 med morgonfrilla och undrade hur träningen gått. Det skall för övrigt mycket till för att Anders, med frillan som skulle gjort Remington Steele avundsjuk, skall ha morgonfrilla. En dag kom han efter halva träningspasset och sa att vi tränade fel. Han hade tittat på Australiensarna och de körde minsann ghosting. Och det skulle vi också göra nu. Vi gjorde vårt bästa att övertyga Anders att det nog inte var en bra ide, men gjorde de det, så skulle vi också göra det. Det var bara att titta på resultaten och se vem som presterade bäst. Det hade ju inget att göra med att de var bättre än oss, nej nej. Så det var bara att springa. Inte vann vi fler matcher för det, för er som undrar.
En annan rolig episod drabbade mig själv. En morgon stod jag själv på banan och slagtränade. Då kom Anders in och sa att han inte tyckte min backhand var bra. Han hade varit och kollat på Australiensarna igen och deras backhand var mycket bättre. Mina slag gick liksom upp när den träffat frontväggen och deras gick neråt. Det var i och för sig sant, men det är väl inget jag kan ändra på nu mitt under VM sa jag. -Jodå sa Anders, och tog racketen ur handen på mig och bad mig kolla noga. Han lägger upp bollen till sig själv och dammar till den lilla svarta rakt ner i plåten. Han vänder sig om till mig, (jag får bita mig i tungan för att inte gapflabba) och undrade om jag såg något speciellt med hans slag. Förutom att plåten fick sig en rejäl omgång såg jag inget speciellt. Då sa han, -Axeln. -Axeln Ola. -Såg du inte hur jag sänkte axeln? Jag hann inte se så mycket. Det gick rätt snabbt. Titta nu och koncentrera dig på axlen. Han lägger upp bollen igen och ger järnet. Hans backsving nuddar min lugg och han tar i för kung och fosterland. Pang! Plåten får sig ännu en omgång. Han vänder sig om till mig som nu är illröd i ansiktet. Tårarna ligger i ögonon, redo att spruta ut av glädje. Han lämnar banan uppgiven. Jag frågar honom om det inte är bättre att slå bollen lite uppåt än att slå den i plåten?
Ok. Det var allt för idag.
Ola
Spelade stegmatch i lördags mot Jocke"expresståget"Larsson. Jocke är fysiskt stark. Det han skulle behöva förbättra är spelet i lägre tempo. Han blir en aning konfunderad när man drar ner på tempot. Första game var han steget före mig hela tiden. Tur för mig fick jag honom att jobba väldigt mycket för varje poäng. Gamet till Jocke 11-6. Andra game startade i högt tempo. Jag försökte fokusera på att slå ännu djupare i de bakre hörnen, samt att attackera genom att ideligen byta tempo. Ju längre gamet led desto tröttare blev Jocke. Nu var han fast i de bakre hörnen och jag kunde välja när jag ville spela fram honom. Gamet till mig 11-8. Tredje game började även det i högt tempo. Men nu tröttnade Jocke ganska tidigt, och han gav mer eller mindre upp när jag tog en 4-0 ledning. 11-4 till Ola. Fjärde game och jag ville ta kontrollen i början av gamet. Det blev tvärtom. Jocke spelade tajt och tog ledningen 2-0. Sedan följde några tunga rallies och jag hade turen att komma vinnande ur dem. Jocke fick jobba kopiöst och han vek ner sig före mig, puh. Gamet till mig 11-6. I och med denna vinst vann jag pool 2 i stegen och avancerar nu upp till "finpoolen", nr. 1. Vill tacka Bische för förtroende att börja i 2:an. Jag menar, man hade kunnat bli placerad i 8:an.
Dagen efter körde Jocke och jag ett slagträningspass. Jag hann dock med ett 35 min. långt fyspass innan. Slagträningspasset avslutades med pressure game. En spelare jobbar och skall slå allt till ett av hörnen. Vi körde 2min. per ruta och vi körde två rutor var innan vi bytte. Tung övning, men bra.
Jag skulle berätta lite om hur man coachar och tränar ett lag under ett JVM. Sooo here we go.
Detta utspelar sig under det redan nämnda JVM i Hong Kong 1992. Vår landslagsledare, vi kan kalla honom Anders, var väldigt imponerad av Australiensarna, då de hade en legend (Ken Hiscoe) som coach. Anders tittade hellre på dem än på oss under träningarna, om han nu ens var på plats. Det hände mer än en gång att Anders bokade träningsbanor till oss kl. 08:00. Själv gled han in vid 09:15 med morgonfrilla och undrade hur träningen gått. Det skall för övrigt mycket till för att Anders, med frillan som skulle gjort Remington Steele avundsjuk, skall ha morgonfrilla. En dag kom han efter halva träningspasset och sa att vi tränade fel. Han hade tittat på Australiensarna och de körde minsann ghosting. Och det skulle vi också göra nu. Vi gjorde vårt bästa att övertyga Anders att det nog inte var en bra ide, men gjorde de det, så skulle vi också göra det. Det var bara att titta på resultaten och se vem som presterade bäst. Det hade ju inget att göra med att de var bättre än oss, nej nej. Så det var bara att springa. Inte vann vi fler matcher för det, för er som undrar.
En annan rolig episod drabbade mig själv. En morgon stod jag själv på banan och slagtränade. Då kom Anders in och sa att han inte tyckte min backhand var bra. Han hade varit och kollat på Australiensarna igen och deras backhand var mycket bättre. Mina slag gick liksom upp när den träffat frontväggen och deras gick neråt. Det var i och för sig sant, men det är väl inget jag kan ändra på nu mitt under VM sa jag. -Jodå sa Anders, och tog racketen ur handen på mig och bad mig kolla noga. Han lägger upp bollen till sig själv och dammar till den lilla svarta rakt ner i plåten. Han vänder sig om till mig, (jag får bita mig i tungan för att inte gapflabba) och undrade om jag såg något speciellt med hans slag. Förutom att plåten fick sig en rejäl omgång såg jag inget speciellt. Då sa han, -Axeln. -Axeln Ola. -Såg du inte hur jag sänkte axeln? Jag hann inte se så mycket. Det gick rätt snabbt. Titta nu och koncentrera dig på axlen. Han lägger upp bollen igen och ger järnet. Hans backsving nuddar min lugg och han tar i för kung och fosterland. Pang! Plåten får sig ännu en omgång. Han vänder sig om till mig som nu är illröd i ansiktet. Tårarna ligger i ögonon, redo att spruta ut av glädje. Han lämnar banan uppgiven. Jag frågar honom om det inte är bättre att slå bollen lite uppåt än att slå den i plåten?
Ok. Det var allt för idag.
Ola
fredag 24 oktober 2008
Harley-Davidson skin jacket!!
Igår var det upp tidigt som gällde. Började jobba kl 07.00. Slutade 15.00. Snabbt hem till Bosse. Han är förkyld, så han är hemma från dagis. Tog ut honom på en lång prommenad för att sedan skynda mig ner till Öresundshallen för ett fyspass. Det blev 45 minuter blandad kompot. Hopprep, ghosting samt longsprints. 2 1/2 timme senare var det dags för stegmatch mot Paul Morrison. Vet inte om han har hittat ett avlägset släktband med den mer kände Van Morrison, för visst hette han McGurk innan, Paul alltså.
Ja, ja, whatever. Nu till matchen. Visste inte riktigt inte vad jag skulle vänta mig av matchen. Han har inte lirat på ett bra tag, så jag visualiserade att han inte skulle kunna röra sig på bästa sätt. Men innan mitt racket slutat snurra vid lott om serven stod det 2-0 till Paul Van Gurka. Jag fattade ingenting. Jag kände mig som Jenna Jameson på ett Kd möte, helt lost. Ett rally var jag så borta att det slutade med att jag med hög hastighet kör ansiktet rakt in i bakrutan. Snacka om pinsamt. Utanför sitter ca 10 personer och kollar, nytt publikrekord för stegen förresten. Kände mig som en irretrande fluga som just blivit träffad av gårdagens Kvälla mot en fönsterruta. I tredje game började jag dock få lite bättre längd på bollarna. Han började visa lite trötthets tecken. Jag lyckades att vända matchen och vinna 12-10 i femte.
Vad kan jag få ut av den här matchen.
-1: Inte rusa med full fart mot bakväggen.
-2: Fotarbetet är det viktigaste i squash, under förutsättning att man kan träffa bollen.
Jag kom fel till i stort sett varenda slag under hela matchen. Det ledde till att jag hade färre valmöjligheter när jag skulle slå mitt slag. Jag kände mig som en nybörjare. Surrealistisk känsla.
Jag försökte och försökte. Allt från höja bollträffen på fronväggen, slå hårdare, gå på volley m.m. Allt med samma resultat, för korta längd hela tiden. Mitt spel i framplan blev klart lidande när jag inte fick motståndaren bakom mig. Jag försökte mig även på mina specialare med samma pinsamma resultat: Inte ens nära att ge utdelning. Mina specialare är för er som inte vet vem handledskungen är, topspin från främre backhand hörnet samt reverse bakom ryggen från främre forehand hörnet.
Dagens träningstips. Spelare A matar antingen Jüngling boast* eller raka halvhöga drops från vänster bakplan. Spelare B slår på Jüngling boasten* en reverse till sig själv bakom ryggen, därefter en cross tillbaka till spelare A. På den raka dropen tränar man på topspin tillbaka till spelare A. Kör dennna övningen ca 45 minuter var.
*Jüngling boast är en tre väggsboast som du slår lite halvhårt och träffar servelinjen på fronväggen(först skall du hålla inne slaget lite). Om det skall vara en äkta Jüngling boast så skall du använda den som ett attackslag under match.
Rubriken kanske någon undrar över. Jag har under de senaste dagarna berättat för ungtupparna på hallen och Bische, om en gammal landslagsledare tillika framgångsrik veteranspelare. Det var under Junior VM i Hong Kong 1992. Vi var på en utflykt med en sk. värd som alla länderna fick tilldelat sig. Landslagsledaren som inte är känd för att vara blyg eller tyst av sig lät truten gå i 110. (Den stackars kvinnan blöder nog fortfarande i öronen). Någongång under deras samtal tar sig ledaren på armen och börjar knipa i skinnet och ställer den klassiska frågan. Dooo jooo nå vere de boijs kan baj Harli-Davidsson(med svenskt uttal) skin jacket?? Omfg!! Under samma resa hoppade även följande groda ut ur munnen på vår kära ledare. Do jo häv a kartoon for maj kamera? Kinesen bakom disken kisade värre än Tom Prahl en solig sommardag. Saken var den, att under de drygt tre veckorna vi spenderade i Hong Kong letade han efter den perfekta kameran med det perfekta priset. Han drog runt oss i alla delar av Hong Kong, båda trevliga och mindre trevliga. Vi blev hotade, de skrek åt oss m.m. Så till sist, näst sista dagen typ, fick han ner priset till vad han tyckte var rimligt. Då vräker han ur sig den redan nämnda frågan.
Nu får det vara slut för idag. Men jag återkommer snart. Då blir det rapport från stegmatchen mot Jocke Larsson. Samt, hur man coachar och tränar ett lag under VM. Starring ovan nämnda landslagsledare.
Stanna svart!
Ola
Ja, ja, whatever. Nu till matchen. Visste inte riktigt inte vad jag skulle vänta mig av matchen. Han har inte lirat på ett bra tag, så jag visualiserade att han inte skulle kunna röra sig på bästa sätt. Men innan mitt racket slutat snurra vid lott om serven stod det 2-0 till Paul Van Gurka. Jag fattade ingenting. Jag kände mig som Jenna Jameson på ett Kd möte, helt lost. Ett rally var jag så borta att det slutade med att jag med hög hastighet kör ansiktet rakt in i bakrutan. Snacka om pinsamt. Utanför sitter ca 10 personer och kollar, nytt publikrekord för stegen förresten. Kände mig som en irretrande fluga som just blivit träffad av gårdagens Kvälla mot en fönsterruta. I tredje game började jag dock få lite bättre längd på bollarna. Han började visa lite trötthets tecken. Jag lyckades att vända matchen och vinna 12-10 i femte.
Vad kan jag få ut av den här matchen.
-1: Inte rusa med full fart mot bakväggen.
-2: Fotarbetet är det viktigaste i squash, under förutsättning att man kan träffa bollen.
Jag kom fel till i stort sett varenda slag under hela matchen. Det ledde till att jag hade färre valmöjligheter när jag skulle slå mitt slag. Jag kände mig som en nybörjare. Surrealistisk känsla.
Jag försökte och försökte. Allt från höja bollträffen på fronväggen, slå hårdare, gå på volley m.m. Allt med samma resultat, för korta längd hela tiden. Mitt spel i framplan blev klart lidande när jag inte fick motståndaren bakom mig. Jag försökte mig även på mina specialare med samma pinsamma resultat: Inte ens nära att ge utdelning. Mina specialare är för er som inte vet vem handledskungen är, topspin från främre backhand hörnet samt reverse bakom ryggen från främre forehand hörnet.
Dagens träningstips. Spelare A matar antingen Jüngling boast* eller raka halvhöga drops från vänster bakplan. Spelare B slår på Jüngling boasten* en reverse till sig själv bakom ryggen, därefter en cross tillbaka till spelare A. På den raka dropen tränar man på topspin tillbaka till spelare A. Kör dennna övningen ca 45 minuter var.
*Jüngling boast är en tre väggsboast som du slår lite halvhårt och träffar servelinjen på fronväggen(först skall du hålla inne slaget lite). Om det skall vara en äkta Jüngling boast så skall du använda den som ett attackslag under match.
Rubriken kanske någon undrar över. Jag har under de senaste dagarna berättat för ungtupparna på hallen och Bische, om en gammal landslagsledare tillika framgångsrik veteranspelare. Det var under Junior VM i Hong Kong 1992. Vi var på en utflykt med en sk. värd som alla länderna fick tilldelat sig. Landslagsledaren som inte är känd för att vara blyg eller tyst av sig lät truten gå i 110. (Den stackars kvinnan blöder nog fortfarande i öronen). Någongång under deras samtal tar sig ledaren på armen och börjar knipa i skinnet och ställer den klassiska frågan. Dooo jooo nå vere de boijs kan baj Harli-Davidsson(med svenskt uttal) skin jacket?? Omfg!! Under samma resa hoppade även följande groda ut ur munnen på vår kära ledare. Do jo häv a kartoon for maj kamera? Kinesen bakom disken kisade värre än Tom Prahl en solig sommardag. Saken var den, att under de drygt tre veckorna vi spenderade i Hong Kong letade han efter den perfekta kameran med det perfekta priset. Han drog runt oss i alla delar av Hong Kong, båda trevliga och mindre trevliga. Vi blev hotade, de skrek åt oss m.m. Så till sist, näst sista dagen typ, fick han ner priset till vad han tyckte var rimligt. Då vräker han ur sig den redan nämnda frågan.
Nu får det vara slut för idag. Men jag återkommer snart. Då blir det rapport från stegmatchen mot Jocke Larsson. Samt, hur man coachar och tränar ett lag under VM. Starring ovan nämnda landslagsledare.
Stanna svart!
Ola
onsdag 22 oktober 2008
Mff-AIK 1-0
Mff vann som vanligt hemma mot AIK. Det är lika säkert som att vi alltid förlorar på Råsunda. Långt ifrån en bra match, men Mff var minst dåliga. Sjukt dålig publiksiffra, drygt 7000. Mff:s kantspel är sämre än min uthållighet. Det enda som är sämre än kantspelet är Oferes bollbehandling. Han skapar ändå farligheter och han jobbar kanske mest av alla.
Dagens hets på ståplats: Tre tjejer i 14-års åldern skriker i samstämd kör: Hata hata hata AIK,
Nu ser man fram mot Silly season. Hoppas Mff köper några svenska talanger, istället för att köpa nån dvd-lirare från något exotiskt land. Jag tycker att vi många bra talanger i Sverige. Det är scoutingen som måste bli bättre.
I morgon är det dags för stegmatch mot Paul McGurk. Han var ganska aktiv för några år sedan. Skall bli kul. Har aldrig mött honom. Det innebär att han aldrig sett mina topspin på backhand sidan :)) Tror han kommer att rusa mot främre forhand hörnet,bara för att inse att bollen seglar ner mot bakre backhand hörnet mer än en gång, längtar! Skall försöka hinna med ett fyspass eller slagträningspass innan.
Nu e det dags för bingen. Skriver imorgon igen.
Fred ut.
Ps! Har hört från säkra källor idag att Bische har hittat ut ur Badmintondelen och att han är välbehållen. Skönt!
Dagens hets på ståplats: Tre tjejer i 14-års åldern skriker i samstämd kör: Hata hata hata AIK,
Nu ser man fram mot Silly season. Hoppas Mff köper några svenska talanger, istället för att köpa nån dvd-lirare från något exotiskt land. Jag tycker att vi många bra talanger i Sverige. Det är scoutingen som måste bli bättre.
I morgon är det dags för stegmatch mot Paul McGurk. Han var ganska aktiv för några år sedan. Skall bli kul. Har aldrig mött honom. Det innebär att han aldrig sett mina topspin på backhand sidan :)) Tror han kommer att rusa mot främre forhand hörnet,bara för att inse att bollen seglar ner mot bakre backhand hörnet mer än en gång, längtar! Skall försöka hinna med ett fyspass eller slagträningspass innan.
Nu e det dags för bingen. Skriver imorgon igen.
Fred ut.
Ps! Har hört från säkra källor idag att Bische har hittat ut ur Badmintondelen och att han är välbehållen. Skönt!
tisdag 21 oktober 2008
Sida-Sida kungen
Tisdag, min lediga dag från jobb. Efter jag lämnat Bosse på hunddagis var det dags att ge sig på dagens huvuduppgift, sätta upp en platt-tv i sovrummet. Resultat: satte den för högt, och bilden blir för mörk när man ligger ner i sängen. Får fixa det någon annan gång.
Sedan var det dags för dagens första träningspass. Drygt 10 min hopprep, 30 min slagträning. Efter det var jag lagom uppvärmd att låta Sebbe Victor utmana mig i sida-sida. Första game kom jag lite för långt bak, och han kunde dra ner volleys i nicken. Gamet till underdogen. Andra game, jag flyttar fram i banan och börjar lobba och variera korta långa. Gamet till mig. Tredje och fjärde game fortsatte i samma stil som andra. Jag får väl damma av Sjösten om jag skall få en ordentlig utmaning, haha. Sedan var det dags för badminton. Även där fick man visa var skåpet skall stå. Jag tog snabbt en stor ledning. Sebbe lyckades dock putsa till siffrorna något. Om det berodde på att vi efter halva setet fick reda på att man använder bakre linjen vid servarna i singel låter jag vara osagt. I början av vårt set kom Bische in. När Sebbe inte kunde/ville lira mer än ett set, fick Bische hoppa in. Tror fortfarande han försöker hitta ut ut badmintondelen på Bellevuestadion.
Dagens andra pass bestod enbart av slagträning, ca 55 min.
I morgon blir det vila. I varje fall fysiskt. Mff skall möta AIK hemma på Stadion, så det blir väl närvkittlande så det räcker. Inte att rekommendera för människor med svagt hjärta. Årets Mff har stått för allt annat än stabilt och lungt spel. Med både Daniel A och Ola T avstängda plus några skador på ordinarie spelare, blir det en orolig dag för mig imorgon. Mycket prestige står på spel, då det finns några stolta AIK:are i min kompiskrets. Mff har kommit igång lite med målskyttet, men de läcker fortfarnade som soll där bak. 3-3 kanske?
Intessanta videos på YouYube: Mike Way basic technique samt Shawmn Moxham basic technique. Lite olika infallsvinklar i det mest elimentära i squash. Tittar man sedan på spelarna de coachar/coachade ser man klart och tydligt hur olika de ställer sig inför sina slag samt hur racketrörelsen skiljer sig mellan spelarna. (Mike var coach för bl.a. J. Power, och Shawn var coach åt D.Palmer).
En match jag rekommenderar er att få tag på och se är Semifinalen i Brittish Open 2004 mellan Palmer-Beachill. Väldigt bra match. Beachill när han var som bäst spelade för ***** snyggt.
Hur som helst. Det var allt för idag.
Fred ut!
Sedan var det dags för dagens första träningspass. Drygt 10 min hopprep, 30 min slagträning. Efter det var jag lagom uppvärmd att låta Sebbe Victor utmana mig i sida-sida. Första game kom jag lite för långt bak, och han kunde dra ner volleys i nicken. Gamet till underdogen. Andra game, jag flyttar fram i banan och börjar lobba och variera korta långa. Gamet till mig. Tredje och fjärde game fortsatte i samma stil som andra. Jag får väl damma av Sjösten om jag skall få en ordentlig utmaning, haha. Sedan var det dags för badminton. Även där fick man visa var skåpet skall stå. Jag tog snabbt en stor ledning. Sebbe lyckades dock putsa till siffrorna något. Om det berodde på att vi efter halva setet fick reda på att man använder bakre linjen vid servarna i singel låter jag vara osagt. I början av vårt set kom Bische in. När Sebbe inte kunde/ville lira mer än ett set, fick Bische hoppa in. Tror fortfarande han försöker hitta ut ut badmintondelen på Bellevuestadion.
Dagens andra pass bestod enbart av slagträning, ca 55 min.
I morgon blir det vila. I varje fall fysiskt. Mff skall möta AIK hemma på Stadion, så det blir väl närvkittlande så det räcker. Inte att rekommendera för människor med svagt hjärta. Årets Mff har stått för allt annat än stabilt och lungt spel. Med både Daniel A och Ola T avstängda plus några skador på ordinarie spelare, blir det en orolig dag för mig imorgon. Mycket prestige står på spel, då det finns några stolta AIK:are i min kompiskrets. Mff har kommit igång lite med målskyttet, men de läcker fortfarnade som soll där bak. 3-3 kanske?
Intessanta videos på YouYube: Mike Way basic technique samt Shawmn Moxham basic technique. Lite olika infallsvinklar i det mest elimentära i squash. Tittar man sedan på spelarna de coachar/coachade ser man klart och tydligt hur olika de ställer sig inför sina slag samt hur racketrörelsen skiljer sig mellan spelarna. (Mike var coach för bl.a. J. Power, och Shawn var coach åt D.Palmer).
En match jag rekommenderar er att få tag på och se är Semifinalen i Brittish Open 2004 mellan Palmer-Beachill. Väldigt bra match. Beachill när han var som bäst spelade för ***** snyggt.
Hur som helst. Det var allt för idag.
Fred ut!
måndag 20 oktober 2008
Ny vecka
Efter 40h arbete på tre dagar(=tre vilodagar) så var det dags att träna igen. Började med ca 80 min slagträning och sida sida med Sebbe Victor. När jag sedan är på väg in i duschen kom J. Detter och ville spela vår uppskjutna stegmatch. Han såg väl sin chans nu när jag var lite trött. Men han fick smaka på Jangis handled, och han besökte flitigt alla fyra hörnen. 3-0 till den rutinerade, hehe. Johan har dock utvecklats mycket de senaste fem månaderna. Hoppas en del beror på råden han fick av mig innan sommaren. Han behöver bli starkare i överkroppen så att han kan utnyttja sin längd ännu bättre. Dessutom behöver han variera tempot lite mer och med omsorg välja bästa tillfället att attackera.
Många är nog rädda, eller underskattar vikten av att köra lite styrketräning för överkroppen. Man behöver inte bli en broiler, men om man skall kunna stå på kortlinjen och spela mycket volley behövs en stark överkropp. Så ut och skaffa gummibandet man kan fästa lite överallt, runt dörrhandtag osv. och kör lite överkropp. Glöm inte sit upsen och armhävningarna.
Andra träningspasset för dagen blev lite lugnare. Kan knappt kalla det för ett pass, men jag tar alla tillfällen jag kan. Jag började med ca 15 min hopprep i ganska högt tempo. Sedan gick jag över till ghosting, 8x1min. samt longsprints 3x1min. Därefter lirade jag lite med en arbetskollega. Det känns skönt att få rasta någon ordentligt inbland. Undrar hur han känner sig i morgon?
För er som inte sett dem innan, kan jag rekommendera att ni går in på YouTube och söker Nippe och Tutte. Kolla deras kurs i Bratdans. Klockren. En annan rolig video är "choking mic". Jag kan skryta med att vara med på YouTube, dock under tråkigare omständigheter, dvs. "Parkenskandalen".
Andra videos jag kan rekommendera på YouTube är Jonathan Power "controlling the T" och "How to play against a fast opponent".
Många är nog rädda, eller underskattar vikten av att köra lite styrketräning för överkroppen. Man behöver inte bli en broiler, men om man skall kunna stå på kortlinjen och spela mycket volley behövs en stark överkropp. Så ut och skaffa gummibandet man kan fästa lite överallt, runt dörrhandtag osv. och kör lite överkropp. Glöm inte sit upsen och armhävningarna.
Andra träningspasset för dagen blev lite lugnare. Kan knappt kalla det för ett pass, men jag tar alla tillfällen jag kan. Jag började med ca 15 min hopprep i ganska högt tempo. Sedan gick jag över till ghosting, 8x1min. samt longsprints 3x1min. Därefter lirade jag lite med en arbetskollega. Det känns skönt att få rasta någon ordentligt inbland. Undrar hur han känner sig i morgon?
För er som inte sett dem innan, kan jag rekommendera att ni går in på YouTube och söker Nippe och Tutte. Kolla deras kurs i Bratdans. Klockren. En annan rolig video är "choking mic". Jag kan skryta med att vara med på YouTube, dock under tråkigare omständigheter, dvs. "Parkenskandalen".
Andra videos jag kan rekommendera på YouTube är Jonathan Power "controlling the T" och "How to play against a fast opponent".
torsdag 16 oktober 2008
Träning
Efter åtta timmars arbetsdag var det dags att gå ner och slagträna. Som vanligt den senaste tiden blir det fokusering på bakplan. Känns som att det börjar lossna. Har börjat böja på benen igen samt att eftersvingen börjar fungera. Har även börjat laborera med nytt grepp. Jag håller längre in på racketen, vilket ger mig lite bättre kontroll på svingen. Men timingen och avståndsbedömningen till bollen påverkas mer än jag trott. Efter ca 60 minuter "stillastående" avslutade jag med tio min. hopprep samt 10x1min ghosting.
Till våra juniorer ute i landet, glöm inte hopprepet. Det är mycket bra träning för vaderna.
Sedan vill jag poängtera vikten av slagträning. Jag skulle gå så långt att jag har bättre träff nu än när jag var som mest aktiv. Det har kommit av allt coachande i USA samt mycket slagträning ensam. Det blir roligare om man avslutar passet med 15 min "skitslag". Kommer alltid ett läge i en match då man kan ha nytta av dem.
Första tävlingen blir Stockholm Open den 14-16 november. Ser verkligen fram mot tävlingen då jag vill veta var jag står mot de andra spelarna i landet. Jag har ganska stora förväntningar på säsongen, men inser också att jag har en stor svaghet: uthålligheten. Väger fortfarande ca tio kg för mycket. Det viktiga för mig blir att försöka ta kontroll på T-punkten, så jag inte behöver röra mig så mycket.
Jag och Michelle skall som jag skrivit tidigare gifta oss. Känns lite overkligt, men väldigt kul. Datumet är satt till den 29 augusti. Vi är bara i början av våran planering. Tur att vi har ganska gott om tid på oss.
Till våra juniorer ute i landet, glöm inte hopprepet. Det är mycket bra träning för vaderna.
Sedan vill jag poängtera vikten av slagträning. Jag skulle gå så långt att jag har bättre träff nu än när jag var som mest aktiv. Det har kommit av allt coachande i USA samt mycket slagträning ensam. Det blir roligare om man avslutar passet med 15 min "skitslag". Kommer alltid ett läge i en match då man kan ha nytta av dem.
Första tävlingen blir Stockholm Open den 14-16 november. Ser verkligen fram mot tävlingen då jag vill veta var jag står mot de andra spelarna i landet. Jag har ganska stora förväntningar på säsongen, men inser också att jag har en stor svaghet: uthålligheten. Väger fortfarande ca tio kg för mycket. Det viktiga för mig blir att försöka ta kontroll på T-punkten, så jag inte behöver röra mig så mycket.
Jag och Michelle skall som jag skrivit tidigare gifta oss. Känns lite overkligt, men väldigt kul. Datumet är satt till den 29 augusti. Vi är bara i början av våran planering. Tur att vi har ganska gott om tid på oss.
onsdag 15 oktober 2008
Vem är jag?
Mitt namn är Ola. Min familj består av min sambo Michelle och vår Rottweiler Bosse Larsson. Bosse är som ni hör döpt efter Sveriges genom tiderna bästa fotbollsspelare. Just nu är han inte så nöjd med sitt lags insatser. Det hjälper inte att han ibland är nere på träningarna och skäller på spelarna.
Jag är 33 år och jobbar med säkerhet. På fritiden blir det mycket squash. Sista året har jag tagit upp lirandet igen. De senaste sex åren har det bara varit sporadiska framträdanden på tävlingsscenen. Däremot har jag spenderat många vintrar i Rye, NY och coachat allt från nybörjare till amerikanska juniorlandslaget. Jag har de sista elva månaderna tappat 17 kilo i vikt enbart på träning. Matchvikt nu: 91 kilo
Michelle är 22 år gammal och studerar Biologi i Lund. Hon jobbar extra i biljettkassan på Malmö opera. Vi har träffats i lite mer än tre år.
Vi skall gifta oss den 29 augusti 2009.
Jag är 33 år och jobbar med säkerhet. På fritiden blir det mycket squash. Sista året har jag tagit upp lirandet igen. De senaste sex åren har det bara varit sporadiska framträdanden på tävlingsscenen. Däremot har jag spenderat många vintrar i Rye, NY och coachat allt från nybörjare till amerikanska juniorlandslaget. Jag har de sista elva månaderna tappat 17 kilo i vikt enbart på träning. Matchvikt nu: 91 kilo
Michelle är 22 år gammal och studerar Biologi i Lund. Hon jobbar extra i biljettkassan på Malmö opera. Vi har träffats i lite mer än tre år.
Vi skall gifta oss den 29 augusti 2009.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)